Den 4 maj 1697 fick Jacob Reenstierna tillstånd att anlägga ett järnbruk i dalgången nedanför Ågelsjön. 

Platsen var noggrant utvald. Omgiven av Kolmårdens skogar och med tillgång till strömmande vatten och en rad vattenfall hade Hult de naturresurser som krävdes för att driva smedjan. 

Spik och järnprodukter utgjorde grunden för den tidiga verksamheten, och internationell handel var en del av ambitionen redan från början. 

Mer än tre århundraden senare smider vi fortfarande på samma plats. 

När Brigitta ”Brita” Wallrave förvärvade Hults Bruk 1732 inleddes en ny period av utveckling. 

Som en beslutsam och engagerad ägare breddade Wallrave produktionen bortom spik och järn. Under hennes tid som ägare tillverkade bruket ett allt större utbud av produkter, däribland olika typer av spik, järnprodukter, spadar – och yxor. 

Detta är ett viktigt kapitel i vår historia. 

Yxor smiddes vid Hults Bruk mer än 150 år innan företaget så småningom skulle komma att specialisera sig på dem. 

Produkter som lämnade Hult under den här perioden märktes med ett H – för Hult.

Under 1820-talet började Hults Bruk tillverka järnkedjor och ankare. 

Dessa produkter ställde mycket höga krav på smedernas skicklighet och omdöme. Till havs fanns helt enkelt inget utrymme för brister. 

För att kontrollera kedjornas hållfasthet installerade Hults Bruk en maskin för att testa kedjorna som vägde nästan fyra ton och sträckte sig genom en hel timmerbyggnad. 

Kedjesmidet blev, vid sidan av spiktillverkningen, ett av brukets största produktionsområden och försåg kunder både i Sverige och på exportmarknader, däribland Norge. 

Långt innan dagens system för kvalitetskontroll fanns hade en princip redan etablerats i Hult: 

Det som lämnar smedjan måste vara byggt för att hålla. 

Under andra hälften av 1800-talet hade yxor redan smitts vid Hults Bruk i generationer. 

Det som förändrades under den här perioden var deras betydelse. 

Hults Bruk började i allt större utsträckning blicka bortom sin traditionella produktion och mot en mer specialiserad framtid. Den internationella ambitionen var redan tydlig. År 1873 deltog Hults Bruk vid världsutställningen i Wien, där produkter från det lilla svenska bruket visades upp på en internationell scen. 

Investeringar följde. År 1877 införskaffades nya maskiner för yxsmide, ett tydligt tecken på att yxtillverkningen redan höll på att bli en allt viktigare del av verksamheten. 

Sedan kom en ny generation. 

År 1886 tog Gunnar Ekelund, sonson till Magnus Lorentz Ekelund, över ansvaret för Hults Bruk. Gunnar var född och uppvuxen i Hult och hade rest mycket samt besökt tillverkare i England, Belgien och USA. 

Han återvände med nya idéer. 

I stället för att fortsätta tillverka ett allt bredare utbud av järnprodukter ansåg Ekelund att Hults Bruk skulle koncentrera sin kunskap och sina resurser på utvalda produkter där bruket kunde bli riktigt framstående. 

Yxan fick en central roll. 

Tillverkningsmetoder från andra länder – framför allt USA – kom att påverka hur produktionen utvecklades. Maskiner införskaffades från England och USA, tillverkningen effektiviserades och större fokus lades på jämn kvalitet, kvalitetssäkring och produktionsvolym. 

Men de nya metoderna ersatte inte den kunskap som hade byggts upp i Hult. 

De byggde vidare på den. 

Mer än 150 år av lokal erfarenhet av smide kombinerades med idéer från några av världens mest industriellt utvecklade länder. 

Ambitionen var internationell. Australien och Nya Zeeland var några av de marknader som man särskilt riktade in sig på, samtidigt som Hults Bruk i allt större utsträckning visade upp sina produkter på internationella utställningar. 

Den här perioden markerade inte början på yxtillverkningen vid Hults Bruk. 

Den markerade ögonblicket då generationer av kunskap inom yxtillverkning blev grunden för Hults Bruks framtid.

Under 1916–1917 tog Hults Bruk steget in i elektricitetens tidsålder. 

I mer än två århundraden hade det strömmande vattnet från Ågelsjön drivit produktionen. Nu ledde en ny, 750 meter lång vattenledning vattnet till en kraftstation nedanför bruket, vilket ökade tillgången till kraft avsevärt. 

Energikällan hade förändrats. 

Smedjan fortsatte.

I generationer hade många av dem som arbetade vid Hults Bruk också bott i området kring smedjan. 

Under andra hälften av 1900-talet började detta förändras. Nya bostäder byggdes i närliggande Åby, möjligheterna till utbildning och arbete blev fler och färre unga följde automatiskt tidigare generationers väg in i smedjan. 

Samtidigt kom nya yrkeskunniga medarbetare till Hult. Under 1960-talet blev arbetare från Finland en viktig del av både gemenskapen och arbetsstyrkan vid Hults Bruk. 

Människorna förändrades. 

Kunskapen fortsatte att föras vidare.

År 1992 förvärvade Hultafors AB Hults Bruk. 

Det markerade början på ett nytt kapitel i smedjans historia. 

Med Hultafors i ryggen har Hults Bruk fortsatt att investera i tillverkning, produktutveckling, kvalitet, arbetsmiljö och en alltmer hållbar produktion - för att säkerställa att yxtillverkningen kan leva vidare i Hult i generationer framöver. 

I dag förenas traditionellt smide med modern produktionsteknik, miljöarbete och kontinuerliga förbättringar inom energi, material och avfallshantering. 

Målet är inte bara att bevara en gammal smedja. 

Det är att bygga en modern och alltmer hållbar yxtillverkning på mer än tre århundraden av samlad kunskap.

År 2020 nådde Hults Bruk en viktig milstolpe i smedjans utveckling: produktionen blev helt fossilfri. 

Det var ett betydelsefullt steg i arbetet med att förena mer än tre århundraden av tillverkningstradition med det ansvar som modern produktion innebär. 

Med stöd och ett långsiktigt engagemang från Hultafors har investeringar och kontinuerliga förbättringar förändrat hur vi tillverkar våra yxor, samtidigt som vi bevarar platsen och hantverket bakom dem. 

För oss handlar hållbarhet också om lång livslängd – att tillverka verktyg som är gjorda för att användas länge, samtidigt som vi kontinuerligt minskar påverkan från vår produktion. 

En gammal smedja får aldrig sluta utvecklas.

Mer än 300 år av tradition betyder inte att stå still. 

År 2025 lanserade Hults Bruk klyvyxan Kvillinge, byggd kring en helt ny yxmodell utvecklad vid Hults Bruk. 

Kvillinge är särskilt framtagen för klyvning och förenar generationer av kunskap inom smide med modern produktutveckling och ett nytt sätt att arbeta med geometri, balans och prestanda. 

Mottagandet överträffade förväntningarna. 

Kvillinge blev snabbt ett av de mest omtalade nytillskotten i Hults Bruks sortiment och visade något viktigt: 

Vår historia ger oss kunskap. 

Den begränsar inte vad vi kan skapa härnäst. 

Den 4 maj 2027 är det exakt 330 år sedan tillståndet gavs att anlägga järnbruket i Hult. 

Få platser kan blicka tillbaka på mer än tre århundraden av obruten smidestradition. 

Men ett jubileum handlar inte bara om att blicka bakåt. 

Det är ett tillfälle att hylla smederna, hantverkarna och familjerna som byggde Hults Bruk. Människorna som arbetar här i dag. Yxanvändarna runt om i världen som håller kunskapen och traditionerna kring yxan levande. 

Och de som kommer att föra dem vidare. 

År 1697 föll de första hammarslagen i Hult. 

330 år senare smider vi fortfarande. 

Och vi är minst lika nyfikna på vad som väntar härnäst.